darrylavid

I ett debattinlägg på Aftonbladets debattsida tycker Christer Olsson att sökmotorer såsom Google ska hållas ansvarig för att människor genom "några musklick" kan komma åt stora mängder barnpornografi. För att ta liknelsen med Black Internet som tvingades stänga ner bandbredden till TPB för att de hjälper människor att hitta upphovsrättsskyddat material så ska alltså Google tvingas filtrera sökningar.

Att tvinga Google att stoppa barnporr på deras söktjänst tvingar Google att kontrollera alla sidor som deras servrar indexerar. Det är farligt nära debatten om att internetleverantörer ska tvingas kontrollera allt innehåll i deras nät, vilket jag hoppas att ingen politiker i Sverige vill.

Såna här inlägg visar hur okunniga vissa är om hur internet fungerar.

Att nattklubbar och dess vakter kan ha de mest infantila regler och förordningar i samhället visste jag redan, men att det var så här illa visste jag inte. En klubb i Malmö vill inte släppa in människor med tatueringar för deras publik ska se vårdad ut och ha vårdad klädsel. Jag har finner knappt ord för hur idiotiskt det är.

Människor ska få se ut precis hur dom vill och klä sig precis hur dom vill. Jag tror inte för en sekund på att någon gäst på nattklubben skulle titta snett på de tatuerade tjejerna och tycka att: "Nej usch hit går vi inte igen". Det här är bara någonting som nattklubbschefen fått för sig.

Vill minnas att en moderat kommunpolitiker började gorma över att en miljöpartist kom på fullmäktigemötet med keps på sig. (OOOONHEEEEEEJJJJ så kan han ju inte göra :O Det är dags att du lär dig lite hyfs, pojk! Lite rim och fason!!1). Vem vet kanske har nattklubbschefen samma politiska inriktning som kommunpolitikern.


Så bojkotta de här utseendefascisterna på Swing Inn i Malmö och gå till en vettig klubb där det inte spelar någon roll hur man ser ut, man kan ha lika kul för det. Alla ska inte behöva se vanlig och tråkig ut, vem blir lyckligare av det?

Ytterliggare ett bevis på att upphosvrätten är kontraproduktiv kan läsas om här. Musikbolagen försöker med alla näbbar och klor som finns att försvara sin monopolställning när Universal Music stoppar Stockholms Stadsteater från att visa en föreställning innehållandes många Simon and Garfunkel-låtar. Att hindra kulturarbetare från att spela upp andra artisters verk i en teaterföreställning är nästan lika obehagligt som när diktaturer hindrar verk med annan politisk åsikt.

Vad tjänar Simon and Garfunkel på att Universal hindrar föreställningen? Svar: Absolut ingenting. Men jag vet att S&G inte personligen har hindrat föreställningen utan det är deras musikförlag som gjort det för att "skydda/tillgodose sina upphovsmäns rättigheter". Så jag skyller ingenting på artisterna i det här fallet, utan det är musikbolaget och dess perverserade syn på upphovsrätten som orsakat det här.

Upphovsrätten kan inte existera i dess nuvarande form i ett fritt samhälle. Om det är ett fritt samhälle vi vill ha då förstås. Jag vet att jag vill det. Vill du det och vill du göra någonting åt det så finns det ett parti som kan göra skillnad och förändra.

***Uppdatering***

DN har en artikel om samma sak som SR rapporterade om. VDn för Universal Music säger att dom visst vill att musiken används men att det ska ske genom att dom får mer betalt och har därför stämt Stockholms Stadsteater.

Enligt mig är det ett lite fel sätt att få "deras" (Så vitt jag vet är det Simon and Garfunkel som gjort musiken och inte Universal Music) musik att användas. Universal får redan pengar per visning genom STIM så deras krav är alltså inte att dom vill få betalt utan att dom vill ha mer betalt. Girighet med stöd av uråldrig lagstiftning

Det är intressant att VDn för Black Internet tycker att sabotaget mot deras nät som hindrade vissa kunder från att komma åt internet är en form av terrorism. Var det inte precis det som hände TPB. TPB är en kund hos Black Internet och fick sin bandbredd via dom avstängd. Det som dock är värre i fallet TPB är att det inte är någon enskild individ eller grupp som utfört det utan världens mäktigaste mediabolag.

Regeringens IT-råd har också uttryckt sig negativt mot domen i Stockholms Tingsrätt. Patrik Fältström skriver en sak som påminner om min liknelse:

Jag igår: "Det är som att tvinga vägverket att stänga av vägen till en kriminell MC-klubb-lokal. Det går fortfarande att ta sig dit men det är betydligt krångligare."

Patrik Fältström: "–Vad tingsrätten nu gjort är att man förbjudit folk att köra in på en gata beroende på att det på den gatan finns någon som potentiellt begått ett brott."

PP gör helt rätt i att JO-anmäla Stockholms Tingsrätt. Sånt här ska inte få förekomma i Sverige, vart är vi då på väg mot för ett samhälle?

Black Internet vågar inte stå emot de pengastinna advokatbyråer som skiv- och filmindustrin anlitar. De tvingas nu stänga av bandbredden till TPB av Stockholms Tingsrätt. Det var såklart Wadsted och Danowsky som låg bakom stämningen i våras som tingsrätten nu bedömt.

Det här går helt emot hur rättssystemet borde se på internetleverantörer. Det är som att tvinga vägverket att stänga av vägen till en kriminell MC-klubb-lokal. Det går fortfarande att ta sig dit men det är betydligt krångligare. Precis samma sak som fallet TPB nu.

Internetleverantörer är infrastruktur-leverantörer och ska aldrig stå som ansvariga för innehållet i deras nät, precis som Posten och Vägverket.

Precis som en användare kommenterar så är det en form av censur. Någon med pengar stämmer en som inte har så mycket pengar och tvingar den att stänga ner en sida/tjänst. Det är rättsvidrigt och en form av censur. Bara det att nu kommer censuren inte från staten utan från mediabolag från andra sidan atlanten.

Jag var skeptisk redan från början när det annonserades om att TPB skulle säljas. Men sedan insåg jag att de 60 miljoner som GGFX pungar upp med kan göra mycket nytta för det fria internet t.ex. i olika projekt om Sunde och grabbarna får som dom vill. Jag tror inte heller att man ska se på affären som en sell-out från Sunde och co. Visst TPB kommer förmodligen tappa mycket av det goda rykte sidan faktiskt har bland människor (ej skivbolagsdirektörer inräknat).

Frågan är om försäljningen öht blir av. Det har varit mycket rabalder den senaste tiden om GGFX och dess VD Hans Pandeya. Det kanske inte blir av helt enkelt.

Frågan är om det är bättre eller sämre för det fria internet?

Det är trevligt hur skivbolagen hela tiden anser sig representera sina artister i varenda uttalande dom gör. Men jag tror att när en artist anser sig blivit större än andra dödliga människor så spårar det ut lite mellan artisten och skivbolagen (Magnus Uggla vs. Sony).

Båda ger prov på vad girighet är och hur dom egentligen inte tycker om varandra. Skivbolagen skiter fullständigt i artisten och vill bara tjäna pengar medan artisten aldrig ser till vad fansen vill ha utan tänker bara på sin egen vinning (Morrissey vs. EMI).

Både Magnus Uggla och Morrissey missar totalt poängen här. Dom tänker inte på sina fans. Utan lyssnare, ingen inkomst till artisten och inga skivbolag. Men som sagt det var länge sedan dom brydde sig om dom som verkligen betyder något i det här sammanhanget nämligen fansen och lyssnarna.

Fansen vill ha Spotify och samlingsskivor och inte sura egon.

Jag ville bara posta den här Youtube-filmen som visar på hur musik- och filmbolagens retorik gällande hur fildelningen dödar en bransch har använts tidigare i historien, fast då på ett helt annat fenomen som vi idag tycker är en självklarhet. Jag gissar på att vi i framtiden kommer se på fildelning som en självklarhet utan att riskera böter eller fängelse. Mycket sevärd.

Precis som kassettspelaren och VHS'en skulle ta död på en hel bransch på 80-talet så håller fildelningen på att ta död på en hel bransch nu enligt "The Corporations" på andra sidan atlanten.

Out

IDG har idag en artikel där personen bakom trackern Swetorrents uttalar sig om IPRED fallet  #2.

Som jag misstänkte så har såklart inte APB några som helst bevis i form av printscreens (Som nämnt innan knappt kan klassas som hållbara bevis) att visa för personen bakom swetorrents. Trackern är stängd för allmänheten, det krävs en inbjudan för att gå med i den. Man kan då säga att fildelningen som äger rum via trackern klassas som privat. Kompisar som delar med sig till andra kompisar, vilket fortfarande är lagligt.

Precis som APB anklagades av André Rickardsson att ha begått dataintrång för att samla bevis i IPRED fall #1 på FTP-servern kan det kanske ha gått till på samma sätt nu. (Det visade sig senare att APB anlitat/använt sig av en intern/betrodd person i nätverket kring FTP-servern)

Den stora skillnaden den här gången är fortfarande att inga olagliga filer finns på servern swetorrents.org, endast länkar.

APB hänvisar till TPB-domen och ber personen bakom swetorrents.org att genast upphöra med de påstådda upphovsrättsintrången.

Personen bakom swetorrents.org säger:

- I dagsläget ser jag ingen större risk av att eventuellt bli stämd av filmbolagen. Man kan ju inte direkt jämföra Swetorrents med The Pirate Bay rakt av i detta fallet.

Återstår att se hur Tingsrätten bedömer APB's bevis den här gången.

Kungliga Filharmonikerna i Stockholm banar väg för att inkludera TV-spel i "finkulturen". Det var väl bara en tidsfråga innan dator- och tv-spel skulle bli en del av finkulturen. Konserthuset har genom t.ex. PLAY! och A Distant World verkligen tagit till sig intresset för spelmusik som finns i Sverige. Precis som många andra kulturfenomen så tar det en viss tid innan det lämnar det "endast kommersiella" eller "farligt för ungdomar-facket".

Ett första stadie är väl att något kan vara kult och att man kan nämna ordet nostalgi i samma mening. Det som kallades för videovåld på 80-talet är nu klassiska kultfilmer som Fredagen den 13e, Halloween, Hellraiser osv. Det som kallades för bortkastad tid och anklagades för dödsskutningar på amerikanska skolor är nu FPS-klassikern Counter Strike. 

Det är inte bara Super Mario, Final Fantasy, Zelda, (valfri Commodore-titel) osv utan även deras musik som bidragit till att spel nu (eller inom en snar framtid) klassas som finkultur.

Lite namedropping av betydelsefulla kompositörer (hopplöst ofullständig såklart):

Nobuo Uematsu
Ben Daglish
Rob Hubbard
Koji Kondo
Yasunori Mitsuda
I viss mån Harry Gregson-Williams för att ha inkluderat spel i filmmusik-genren genom bidraget till Metal Gear Solid 2.

Gamla datorspelkompositörer är jag hopplöst dålig på: Vilka betydelsefulla män (och kvinnor) finns där? Namedroppa!

Den andra ansökan om informationsföreläggande enligt IPRED-lagen har lämnats in. Det gäller trackern Swetorrents. Det första fallet är överklagat och kommer inte bli klart än på ett tag. Det kanske t.o.m kommer upp i Högsta Domstolen och blir då vägledande för alla andra liknande fall. Återstår att se vad upphovsrättslobbyn har för bevis i det här fallet. Dom kanske t.o.m kommer jämföra med TPB-domen där den anses vara olaglig enligt tingsträttens dom i våras.

Det som skiljer fall ett mot fall två är att den första gällde en FTP-server och den här gäller en tracker. En server som inte har några upphovsrättsskyddade filer hos sig/på sig/whatever.

Vad är det som åklagarsidan ska visa upp för bevis egentligen. Printscreens på trackerns namn i valfritt torrent-program. En whois på URLen för att få fram IP-adressen. Men sedan då. Har dom ett konto på sidan? Har dom själva laddat ner en torrent-fil och sedan tagit ytterliggare en printscreen (Vilket inte är ett hållbart bevis ö.h.t) på andra klienters IP-adresser för att visa att olaglig fildelning skett. (Endast en torrent-fil på en sida är inte olagligt).

Det känns som att de flesta immaterielrättsrättegångar är för komplicerade för tingsrätten och deras nämndemän. Skicka det direkt till juristerna på Hovrätten så det blir något vettigt bakom domarna! (Helst icke-jäviga jurister då såklart)