Lawrence Lessig är en pirat

Så skulle nog upphovsrättsmaffian kalla professorn i juridik för det var länge sen upphovsrättsdebatten fördes på en vettig nivå från den andra sidan. De obehagliga förkortningarna IFPI, MPAA med andra kämpar med näbbar och klor för att försvara sina uppdragsgivares uråldriga affärsmodell.

Det är bra att ideérna om en tvåvägsmodell för kommunikation, kultur och nöje får stöd av allt fler personer med "hög" status. Människor är inte längre bara mottagare av information utan även skapare. Extra viktigt att även jurister börjar förstå att dagens situation på upphovsrättsområdet är ohållbart.

Lawrence Lessig är en frisk fläkt och en viktig röst för reformationen av upphovsrättslagstiftningen. Det kommer att ske, frågan är bara när. Hur länge till ska mediabolagen hindra skapande av kultur innan systemet kraschar. De kanske kämpar ända till slutet och t.o.m. går under på grund av en ohållbar ståndpunkt i upphovsrättsfrågan. Varför inte tänka om redan nu och börja utveckla sin affärsmodell istället för att likt en igelkott rulla ihop sig till en taggig boll.

Länk till DN-artikeln om Lessig. Lägger endast in den här för att bloggen ska komma upp på DN.se såklart. Att påstå något annat vore att ljuga :)

Mer om upphovsrätt

Jag har tidigare skrivit om hur en stark upphovsrätt hindrar nytt kulturskapande och hittade av en slump ett bra klipp på youtube om detta.

Klippet i fråga börjar som en förklaring av "the amen break" och dess inverkan på den musik som finns idag. The amen break är ett 6 sekunder långt trumsolo i mitten av en gammal Soul-dänga från 60-talet, Amen brother av The Winstons.  Då var det ingen som lade särskilt stor uppmärksamhet på "The amen break". 20 år senare hade en hel subkultur skapats med breaket som grund. På 80 och 90 talet började sampling bli populärt och bland de första samplingarna var "the amen break". En stor del av Hip Hop och all Drum and Bass/Jungle grundar sig på "the amen break". Naturligtvis var användandet av breaket i juridisk mening olagligt, men varken upphovsmännen (The Winstons) eller dess företrädare (skivbolaget) jagade efter de som använde breaket. Nu tillhör breaket "the public domain" och anses vara så spritt att det är omöjligt för upphovsmännen att hävda sin ekonomiska rätt till användandet av breaket om dom skulle vilja det. Klippet tar upp den här frågan också.

Allt som skapas är direkt eller indirekt baserat på det som skapats innan. Det gäller både musik, film, skrift, forskning och annat. Därför är en stark upphovsrätt kontraproduktiv för skapande. Det skadar utvecklingen, hindrar konkurrens och vidhåller existerande affärsmodeller endast till gagn för oligopol-företag och dess jurister.

Klippet:

Video explains the world's most important 6-sec drum loop



Mediabolagens sista misstag

Under många år var det i princip enskilda personer och fåmansföretag som mediabolagens jurister trakasserade genom stämningar och hot om skadestånd för påstådda upphovsrättsbrott. Det som nu har hänt för första gången är att allmänna institutioner och politiker har hamnat i korselden för maffian i Sverige.

Det gäller bråket om teaterföreställningarna på Stockolms stadsteater som flera tidningar skrivit om tidigare. I ett inlägg i SvD idag skriver stockholms kulturborgarråd att hon tror att stämningar är mediabolagens nya affärsidé och att det i Sverige kommer likna situationen i t.ex. USA.

Äntligen är det inte längre bara simpla hemma-användare och it-pionjärer som står mot väggen på den goda sidan utan också politiker. Mediabolagen som nog inte bryr sig om vem dom stämmer och varför så länge dom får sina cash kan nog ha skjutit sig själva i foten då man även går på politikerna och deras kärleksbarn (Stockholms stadsteater).

Att dessutom ha mage att påstå att dom har upphovsmannens mandat att hindra en föreställning pga att upphovsmannen inte gillade att hans/hennes musik spelas där, när så inte var fallet visar bara att mediabolagen har spårat ur i sina metoder. De liknar nu ännu mer den psykopatiska personligheten som dokumentären The Corporation likställer aktiebolag med.

Upphovsrätten stoppar kulturproduktion

Ytterliggare ett bevis på att upphosvrätten är kontraproduktiv kan läsas om här. Musikbolagen försöker med alla näbbar och klor som finns att försvara sin monopolställning när Universal Music stoppar Stockholms Stadsteater från att visa en föreställning innehållandes många Simon and Garfunkel-låtar. Att hindra kulturarbetare från att spela upp andra artisters verk i en teaterföreställning är nästan lika obehagligt som när diktaturer hindrar verk med annan politisk åsikt.

Vad tjänar Simon and Garfunkel på att Universal hindrar föreställningen? Svar: Absolut ingenting. Men jag vet att S&G inte personligen har hindrat föreställningen utan det är deras musikförlag som gjort det för att "skydda/tillgodose sina upphovsmäns rättigheter". Så jag skyller ingenting på artisterna i det här fallet, utan det är musikbolaget och dess perverserade syn på upphovsrätten som orsakat det här.

Upphovsrätten kan inte existera i dess nuvarande form i ett fritt samhälle. Om det är ett fritt samhälle vi vill ha då förstås. Jag vet att jag vill det. Vill du det och vill du göra någonting åt det så finns det ett parti som kan göra skillnad och förändra.

***Uppdatering***

DN har en artikel om samma sak som SR rapporterade om. VDn för Universal Music säger att dom visst vill att musiken används men att det ska ske genom att dom får mer betalt och har därför stämt Stockholms Stadsteater.

Enligt mig är det ett lite fel sätt att få "deras" (Så vitt jag vet är det Simon and Garfunkel som gjort musiken och inte Universal Music) musik att användas. Universal får redan pengar per visning genom STIM så deras krav är alltså inte att dom vill få betalt utan att dom vill ha mer betalt. Girighet med stöd av uråldrig lagstiftning

Swensk filminduwstri is the grej




Tänkte skriva om en grej som hände för några månader sedan. Jag och två polare skulle se Terminator Salvation på bio (Ja jag går faktiskt forfarande på bio fast jag är pirat) i Västerås. Som ni kanske vet är Västerås ABBs hemort. ABB har också bidragit med en robot i filmen. Väldigt coolt va. Men hur som helst så hade dom en likadan robot inne på biografen med nå taskig svartfärgad gladpack virat runt den. Vi tänkte att det var väl lite fränt, NOT. Men polare nr 1 skulle iaf ta ett kort på den med sin mobilkamera. Då direkt sprang det fram en anställd och sa att så fick vi inte göra, det var nämligen upphovsrättsskyddat. Detta var bara några dagar innan EU-parlamentsvalet och jag kontrade med:

Jag - "Rösta på Piratpartiet på söndag!"
Hon -"Nej, då förlorar jag mitt jobb"

Tänk så snett en del tänker. Direkt då tänkte jag "Shit va rätt det här känns att jag numera är medlem i PP"

Upphovsrätten är innovations- och teknikfientlig. Plus att den hindrar mig från att ta en bild på en ful liten robot.

Peace

RSS 2.0